don't you worry child

Har nog årets hittills sämsta dag idag. Ingen ork till någonting överhuvudtaget. Tänkte dock att det skulle ordna upp sig bara jag tog tag i dagen så jag gick upp som vanligt och körde iväg Balder till dagis för att kunna plugga, eftersom jag antagligen inte kommer ha så mycket tid över till det under veckan. Halv 11 blev jag tvungen att gå och lägga mig igen. Satte på musik och kröp ner i sängen fullt påklädd och sov till 1.... Tog mig sen upp för att äta något och börja om eftersom jag hatar att bara sova bort dagar, särskilt när det finns så otroligt mycket jag måste göra, men jag orkar fortfarande ingenting. Sitter i soffan och tårarna bara rinner. Ångesten som jag lyckats hålla borta ett tag genom att hålla mig sysselsatt kom tillbaka med stormsteg. Jag vill bara att allt ska vara som vanligt igen, så att jag kan komma vidare. Just nu känns det som att jag satt livet på paus och bara väntar på att få kunna starta det igen. Börja om från början i ett eget hem som bara är mitt, där jag får vara precis hur jag vill och där jag kan växa som person. Men inga vägar tycks leda dit...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback