Lollo,

När man för första gången i livet är på väg att skaffa ett husdjur är det så mycket information som präntas in i huvudet. Det handlar om uppfostran, tillvägagångssätt, tankebanor, nya rutiner, nya ansvarsområden. Allt man bör kunna om den art och ras man väljer. Man får veta precis hur djuret - i detta fall hunden - fungerar. Hur man hanterar rumsrenhet etc., vilka kommandon som är bra att kunna, hur man tolkar hundens uttryck, helt enkelt hur man ska göra för att få det man vill ha. Det man inte får veta, då man till slut får hem den efterlängtade valpen, är hur fort alla känslor biter sig fast i kroppens allra innersta skrymslen. I hjärtat. Hur påverkad man blir av inte bara kärleken mellan människan och den nya vän man har fört in i sitt liv, utan även allt annat som har med hela djursläktet att göra. Hur mycket man påverkas när något händer ett rådjur, en fågel, ett bi. Hur man kopplar samman allt med sitt allra käraste, hur man ser likheter mellan alla världens djur, hur man hanterar alla dessa mammakänslor att vilja ta hand om allt och alla och se till att de får ha det bra, hur man hela tiden är konstant rädd att något ska hända. Jag tror inte att det är samma sak att få barn. Självklart är mycket likadant. Kärleken och oron till exempel. Men det här att man plötsligt älskar varenda levande varelse som på det minsta lilla sätt påminner om det man har innanför bröstkorgens skyddande barriär, i huvudet och samtidigt framför sina ögon tjugofyra timmar om dygnet, det tror jag är något som skiljer sig. Kärleken till inte bara en enstaka individ som fått ta del av ens eget DNA, utan ett helt släkte. Man får plötsligt ta del av något så stort och överväldigande att det inte finns någon som helst chans till återvändo.

Balder har förändrat inte bara min livssituation, utan allt som har med livet att göra. Trots oro och rädsla är denna oändliga version av kärlek något jag önskar att varenda människa fick ta del av. Känslan av att utan att blinka kunna lägga sitt eget liv i någon annans händer, samtidigt som man själv har kontrollen och ansvaret av att det man älskar finns kvar och mår bra. Jag skulle hoppa ner för ett berg för mitt husdjur, skulle du?