Lollo,

Mamma ropade för en timme sen och frågade om jag ville ha tårta. Chokladtårta. Men eftersom jag bestämt mig för att bli lite nyttigare och inte se ut som ett vulkanutbrott på bal och student så tackade jag nej. Artigt. Jag sa faktiskt tillochmed "nej tack" om jag kommer ihåg rätt, vilket jag säkerligen inte gör. Hursomhelst. En kvart senare ringer Kalle för att säga godnatt. Tröttmössan. Han säger då att jag gjorde ett bra val som sa nej till tårtan. Woho tänkte jag. Inga sötsaker idag förutom sockret jag hade i teet (stavning?) för ett par timmar sen, men det är ohjälpligt. Ytterligare en kvart senare går jag ner till vardagsrummet där mamma och Lillebror sitter och kollar på tv. Tårtan står på bordet. Mamma har trots allt tagit fram en assiett även till mig (trots att jag sa nej). Jag tar en blick på tårtan, mamma lockar mig lite, tittar lite till, ser att änden som är närmast mig har extra mycket chokladmousse eller vad det nu är, smörkräm med kakao förmodligen, och jag ger upp... Dock tog jag ingen stor bit, så jag är nog förlåten trots allt, men ändå. Jag måste nog lära mig att stå upp för mig själv. Nu.